jag har inga ord för det för att vi andas, tänker, känner samma sak

Just nu sitter jag i rummet på ett jättemysigt motel med havsutsikt. Med en tekokare i rummet och såna där små förpackningar med H-mjölk i kylen har jag en lång stund för mig själv eftersom mina rumskompisar har gått på en promenad.

Det finns inget bättre sätt att äta frukost än hotellfrukost med några av sina bästa kompisar.

Det finns också få lektioner som är lika intressanta som att ha en expert på echidnor

berätta om sitt livs arbete med dem i deras naturliga habitat .

Att se en koala på vägen är häller inte så tråkigt.

Dock så är nog det bästa att bo utan vuxen i sitt rum och hoppa i sängen och bara let yourself go, have a total rampage med sin rumskompis till My Chemical Romances “Teenagers”.

Dock kan jag inte undgå från att tänka på alla er, mina svenska kompisar, hur gärna jag skulle vilja att ni upplevde och kunde dela all den här glädjen med er.

Ni vet inte hur mycket jag saknar er.

Idag satt jag nämligen på verandan och tittade ut över himlen när den ändrade färg.

Till Mandi - Tänk inte på framtiden, njut av nuet.

Till Nono - Fortsätt vara galen! Utan din flummighet skulle världen vara mycket gråare.

Till Ebbs - Bry dig inte om vad andra tycker om dig!

Till *no name mentioned* Fuck you (no grudges held).

Till alla andra _fantastiska, underbara och vackra människor (hihi Jäni jag tog dina ord)

Jag älskar er, jag saknar er så att mitt hjärta brister (Saga, Isak, Nora, Siri - listan skulle ta hundra tusen år och jag skulle ändå glömma någon)

Men ni vet vilka ni är. Ni vet att alla ord ni sagt att jag inte ska föra vidare stannar i min famn. Ni vet att alla minnen finns kvar hos mig, alla gånger vi tagit en fika, alla gånger vi har hängt i Vasaparken. Alla gånger vi har gått till Etiopiska kaféer vid st. Eriksplan

Alla gånger vi lyssnat på “It never rains on alex” tillsammans.

Alla gånger vi krossat tomater i väskan på Mando Diaos konsert.

Alla gånger vi spottat på bron till slottet (inga namn nämnda).

Alla gånger vi planerat att begå dramatiska självmord tillsammans med en lapp med våra kärastes namn i fickan, så att de skulle förstå hur mycket vi älskade dem.

Alla gånger vi har bakat cupcakes, eller lagat macaroni ‘n’ cheese över skype och misslyckats totalt.

Alla gånger vi förväntansfullt stått i kön till birkadiscot.

Alla gånger vi skrattat utan anledning.

Alla gånger jag insett att jag upskattar dig för precis den du är.